to be back..

efter många timmar på flygplatser, på flygplan etc. etc så kom jag äntligen hem... eller äntligen och äntligen... nu är allt tillbaka som vanligt och jag vet inte riktigt om jag trivs med det.. allt är så vanligt, allt är detsamma... det är denna känslan som fick mig att lämna sverige i första hand... att jobba som vikarie, extra timmar här och där.. det funkar för en tid, men nån gång vill man ha något stabilt, där man vet att man får en pengar varje månad, man kan planera för saker, göra roliga saker, spara pengar till nästa resa etc. etc.. och sedan 2008-2010 levde jag utan att veta någonting för säkert och nu är det tillbaka till samma grej igen.. det gör mig isolerad och jag gillar inte den känslan.. jag vill kunna vara out and about, ta en weekend till tyskland, åka över till danmark... se mina älskade rhcp i globen, se the subways på vega... köpa film och musik och saker som intresserar mig... jag kanske inte ska klaga, där är dom som har det värre.. men det är faen hemskt när människor som försöker och kämpar och gör allt rätt men inte får någonting för det... och då jag inte är någon prioriterad grupp så kommer jag inte få några bidrag ifrån arbetsförmedlingen.. jag bara hatar att vara tillbaka till samma jävla skit, som faktiskt fick mig att fly sverige... visst sverige är faktiskt mycket bättre än usa i alla sätt och vis, men där hade jag åtminstone pengar varje vecka, kunde göra vad jag ville, spara till resor och såna saker som jag prioriterar.. och så kommer jag tillbaka till sverige, ett år äldre och visare och vad får jag för det, nä, inte ett kungens skit... nada, jag är inte prioriterad.. när faen är man då prioriterad?! oh well... jag hade hemlängtan den sista tiden i USA och nu har jag också "hemlängtan".. jag vill stanna i sverige, men inte under dessa omständigheterna.. det är på tiden att jag får min vilja genom, jag får ett jobb att trivas med, jag får chansen att resa och leva och gå på bio... köpa kläder, skor, väskor utan att behöva tänka över om jag behöver det eller inte.. det är ett rent helvete att vara "arbetslös", trots att jag jobbar som ett svin.. när faen är det min tid?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0